gunnar lindqvist

39 media by topicpage 1 of 1
Ett gulnat porträtt av Linköpings första fotograf, Frans Dyring. Från 1858 drev han fast fotoverksamhet i skomakare Hjeltes gård. År 1864 blev han ägare till den så kallade Borénska gården på Drottninggatan, där han redan tidigare hade inrättatr en ateljé i en liten paviljong i trädgården. Långt dessförinnan, redan på sitt trettonde år, hade han skrivits in i musikcorpsen vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Där blev han hautboist och sedemera musikfanjunkare. Han var således en framstående musiker med flöjt som som sitt främsta instrument och verkade vid sidan av andra tjänster som musiklärare.

Ett gulnat porträtt av Linköpings första fotograf, Frans Dyring. Från ...

Enskilt arkiv 638 emanerar från Linköpings första, fasta fotograf, Frans Dyring (1822-1877).

Porträtt av Linköpings stora entreprenör, Jonn O Nilson. Född i Karlskrona kom han till Linköping i september månad 1874 för en tjänst som handelsbetjänt. Han blev snart egen handlare och inledde en anmärkningsvärd levnadsbana inom en mängd verksamheter. Hans utbyggnad av vattenkraft ledde till att Linköping kunde elektrifieras från 1902. Hans företag bakom detta, Linköpings Elektriska Kraft & Belysnings AB, kom senare att ombildas till den kommunala energikoncernen Tekniska verken. Linköpings Linnefabrik, Hjulsbro tråddrageri, Hackefors porslin och Nordstjernans knäckebröd är exempel på andra företag han grundade eller satt sin prägel på. Som direktör för järnvägsbolaget Östra Centralbanan var han delaktig i att Linköping spårmässigt kunde knytas till landets sydöstra delar. Slutligen bör nämnas hans bildande av Sydsvenska Banken, där han var direktör till hög ålder. Från 1886 var han gift med Agnes Düring.

Porträtt av Linköpings stora entreprenör, Jonn O Nilson. Född i Karlsk...

Enskilt arkiv 638 emanerar från Linköpings första, fasta fotograf, Frans Dyring (1822-1877).

Gulnad men unik dokumentation av Maria Teschs fotoateljé i Eksjö. Hon föddes i ett välbärgat hem i staden 1850 som dotter till handlaren Johan Wilhelm Tesch och dennes maka Emelie Mathilda Justelius. Tidigt faderslös ändrades hennes förutsättningar och redan på sitt tjugoförsta levnadsår öppnade hon den avbildade ateljén och skapade sig egen inkomst. År 1873 öppnade hon även en filial i Linköping men flyttade inte själv till staden förrän 1898. Hon tycks i sambandet avvecklat verksamheten i Eksjö.

Gulnad men unik dokumentation av Maria Teschs fotoateljé i Eksjö. Hon ...

Enskilt arkiv 638 emanerar från Linköpings första, fasta fotograf, Frans Dyring (1822-1877).

Tidigt panorama över Linköping. Centralt ses stiftets domkyrka som den tog sig ut på 1870-talet. Det så kallade Hårlemanska tornet tillkom vid en omfattande ombyggnad av kyrkan under åren 1847-1858. För ombyggnadens ritningar stod arkitekten Carl Hårleman. Under en genomgripande ombyggnad under åren 1877-1886 kom kyrkan att kraftigt omdanas och i stora drag erhålla sitt nuvarande utseende. I förgrunden breder Trädgårdsföreningens odlingar ut sig.Anm: Det finns skäl att anta att Hilda Düring här återanvänt fotografiet från faderns (Frans Dyring) produktion.

Tidigt panorama över Linköping. Centralt ses stiftets domkyrka som den...

Enskilt arkiv 638 emanerar från Linköpings första, fasta fotograf, Frans Dyring (1822-1877).

En medfaren men sällan sedd vy i Linköping. Det vi ser är inspektor Qvilléns gård på Stora torget invid Storgatan. Vid tiden drev Alfred Jonsson handel i hörnhuset. Dennes son, Knut Jonsson, blev senare en välkänd affärsidkare i staden. Kort efter att bilden tagits kom gården att rivas. Linköpings store entreprenör Jonn O Nilson förvärvade tomten och lät uppföra sitt pampiga hus som ännu pryder torgets sydvästra del.

En medfaren men sällan sedd vy i Linköping. Det vi ser är inspektor Qv...

Enskilt arkiv 638 emanerar från Linköpings första, fasta fotograf, Frans Dyring (1822-1877).

Medfaren men unik vy över den, vad tiden kallade, Karlssons säkerhetsbanan i Linköping. Anläggningen var säker på så vis att den var spolad på torra land och gav trygg nöjesåkning runt förra sekelskiftet. Isbanan var belägen norr om det så kallade Miljonpalatset och i intill Järnvägshotellet. Bakom isbanan och namnet Karlsson döljde sig Skridsko-Kalle, den förre poliskonstapeln och vidare målarmästaren Karl Adolf Karlsson Grön (1847-1937).

Medfaren men unik vy över den, vad tiden kallade, Karlssons säkerhetsb...

Enskilt arkiv 638 emanerar från Linköpings första, fasta fotograf, Frans Dyring (1822-1877).

Chauffören Henrik Alm sitter stolt i en Cadillac modell 30 från 1911. Bilen tillhör manufakturhandeln Axel Karlsson & Co där Alm varit anställd sedan omkring 1915. Vid fototillfället har bilen parkerats på Apotekaregatan intill Domkyrkoparken.

Chauffören Henrik Alm sitter stolt i en Cadillac modell 30 från 1911. ...

Enskilt arkiv 638 emanerar från Linköpings första, fasta fotograf, Frans Dyring (1822-1877).

Porträtt av makarna Gerda Kullander och Gottfrid Swanlund. Gerda var född i Östra Tollstad och hade kommit till Linköping i samband med att hennes mor gift om sig med handsmakaren Carl Theodor Blohm. Gottfrid inflyttade till staden från Göteborg 1890. Han och bokhandlarkollegan Theodor Tammelin övertog Henric Carlssons framgångsrika bokhandel. Handsmakarens verkstad låg granne med bokhandeln invid Stora torget. Oavsett kom paret att gifta sig i november månad 1896, vilket även får antas vara den ungefärliga tiden för bilden.

Porträtt av makarna Gerda Kullander och Gottfrid Swanlund. Gerda var f...

Enskilt arkiv 638 emanerar från Linköpings första, fasta fotograf, Frans Dyring (1822-1877).

Parti av Garvaregatan i Norrköping. Kvarteret Busken inrymde Bryggeribolaget. År 1912 slogs Norrköpings mindre bryggerier ihop till Norrköpings Förenade Bryggerier och verksamheten koncentrerades till det stora komplexet på Garvaregatan. Här producerades ett tiotal olika ölsorter och ett tjugotal läsksorter. Bryggeriet lades ner i början av 1970-talet och bryggeriet är idag ombygt till bostäder. Vy mot nordost.

Parti av Garvaregatan i Norrköping. Kvarteret Busken inrymde Bryggerib...

Parti av Garvaregatan i Norrköping. Kvarteret Busken inrymde Bryggeribolaget. År 1912 slogs Norrköpings mindre bryggerier ihop till Norrköpings Förenade Bryggerier och verksamheten koncentrerades till det stora... More

Innergården till Norrköpings Förenade Bryggerier. 1912 slogs Norrköpings mindre bryggerier ihop till Norrköpings förenade bryggerier och verksamheten koncentrerades till det stora komplexet på Garvaregatan. Här producerades ett tiotal olika ölsorter och ett tjugotal läsksorter. Bryggeriet lades ner i början av 1970-talet och bryggeriet är idag ombygt till bostäder. Vy mot sydväst.

Innergården till Norrköpings Förenade Bryggerier. 1912 slogs Norrköpin...

Innergården till Norrköpings Förenade Bryggerier. 1912 slogs Norrköpings mindre bryggerier ihop till Norrköpings förenade bryggerier och verksamheten koncentrerades till det stora komplexet på Garvaregatan. Här... More

Entrén till Norrköpings Förenade Bryggerier på Garvaregatan 10 i Norrköping. 1912 slogs Norrköpings mindre bryggerier ihop till Norrköpings förenade bryggerier och verksamheten koncentrerades till det stora komplexet på Garvaregatan. Här producerades ett tiotal olika ölsorter och ett tjugotal läsksorter. Bryggeriet lades ner i början av 1970-talet och bryggeriet är idag ombygt till bostäder. Vy mot nordost.

Entrén till Norrköpings Förenade Bryggerier på Garvaregatan 10 i Norrk...

Entrén till Norrköpings Förenade Bryggerier på Garvaregatan 10 i Norrköping. 1912 slogs Norrköpings mindre bryggerier ihop till Norrköpings förenade bryggerier och verksamheten koncentrerades till det stora kom... More

Värdshusbyggnaden eller brunnssalongen till hälsobrunnen Ekkällan i Linköpings södra delar. Initiativtagare till brunnen var läkaren och en av Linnés lärjungar, Johan Otto Hagström, som år 1761 lyckades förmå stadens magistrat att satsa på en brunnsrörelse i området. Verksamheten var igång till i början av 1800-talet. Huset är det enda som för eftervärlden minner om hälsokällans verksamhet.

Värdshusbyggnaden eller brunnssalongen till hälsobrunnen Ekkällan i Li...

Värdshusbyggnaden eller brunnssalongen till hälsobrunnen Ekkällan i Linköpings södra delar. Initiativtagare till brunnen var läkaren och en av Linnés lärjungar, Johan Otto Hagström, som år 1761 lyckades förmå s... More

År 1962 revs den gamla orgelläktaren i Dagsbergs kyrka. Läktaren var från 1779 och hade genom åren hyst inte mindre än tre olika orglar. Vid kyrkans omfattande renovering under åren 1958-1963 väcktes tanken till handling att även riva orgelläktaren. Församlingens fördragsamhet med den alltför låga konstruktionen hade blivit allt svagare. En ny orgel kom efter arbetet att placeras på södra sidan i koret.

År 1962 revs den gamla orgelläktaren i Dagsbergs kyrka. Läktaren var f...

År 1962 revs den gamla orgelläktaren i Dagsbergs kyrka. Läktaren var från 1779 och hade genom åren hyst inte mindre än tre olika orglar. Vid kyrkans omfattande renovering under åren 1958-1963 väcktes tanken til... More

Ryds Herrgård belägen väster om Linköpings centrum. Ursprungligen uppförd på 1720-talet men av ägare förändrad över tiden. En sista genomgripande renovering under herrgårdsepoken genomfördes 1903 av dåvarande ägaren Carl Thersmeden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare. Närheten till den planerade högskolan i Linköping medförde att ett stort antal stundentlägenheter planlades. Därav fick herrgården redan från 1968 ny funktion som kårhus.

Ryds Herrgård belägen väster om Linköpings centrum. Ursprungligen uppf...

Ryds Herrgård belägen väster om Linköpings centrum. Ursprungligen uppförd på 1720-talet men av ägare förändrad över tiden. En sista genomgripande renovering under herrgårdsepoken genomfördes 1903 av dåvarande ä... More

Ryds Herrgård belägen väster om Linköpings centrum. Vy från nordväst. Ursprungligen uppförd på 1720-talet men av ägare förändrad över tiden. En sista genomgripande renovering under herrgårdsepoken genomfördes 1903 av dåvarande ägaren Carl Thersmeden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare. Närheten till den planerade högskolan i Linköping medförde att ett stort antal stundentlägenheter planlades. Därav fick herrgården redan från 1968 ny funktion som kårhus.

Ryds Herrgård belägen väster om Linköpings centrum. Vy från nordväst. ...

Ryds Herrgård belägen väster om Linköpings centrum. Vy från nordväst. Ursprungligen uppförd på 1720-talet men av ägare förändrad över tiden. En sista genomgripande renovering under herrgårdsepoken genomfördes 1... More

Vy mot den mäktiga ladugården till Ryds Herrgård. Rimligtvis uppförd under Carl Thersmedens tid som ägare av godset under åren 1890-1919. När den sista privata ägaren av godset avled 1921 visade sig gården vara svårsåld, varför Linköpings stad bestämde sig för att förvärva anläggningen. Den utarrenderades för att från 1951 fungera som Sveriges första kollektivjordbruk, Ryds Sambruksförening. Jordbruket drevs på detta sätt tills kommunen i början av 1960-talet började planera för en expansion av staden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare.

Vy mot den mäktiga ladugården till Ryds Herrgård. Rimligtvis uppförd u...

Vy mot den mäktiga ladugården till Ryds Herrgård. Rimligtvis uppförd under Carl Thersmedens tid som ägare av godset under åren 1890-1919. När den sista privata ägaren av godset avled 1921 visade sig gården vara... More

Ryds Herrgård belägen väster om Linköpings centrum. När den sista privata ägaren av godset avled 1921 visade sig gården vara svårsåld, varför Linköpings stad bestämde sig för att förvärva anläggningen. Den utarrenderades för att från 1951 fungera som Sveriges första kollektivjordbruk, Ryds Sambruksförening. Jordbruket drevs på detta sätt tills kommunen i början av 1960-talet började planera för en expansion av staden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare.

Ryds Herrgård belägen väster om Linköpings centrum. När den sista priv...

Ryds Herrgård belägen väster om Linköpings centrum. När den sista privata ägaren av godset avled 1921 visade sig gården vara svårsåld, varför Linköpings stad bestämde sig för att förvärva anläggningen. Den utar... More

Del av Nygatan i Linköping. Vy österut mot gatans skärning med Repslagaregatan. Området är under förändring och kommer inom kort att omdanas i än högre grad. Till höger skymtar byggarbetsplatsen för ett stort Domus-varuhus. Byggnaderna till vänster, Nygatan 17 och 15, kommer att rivas för att skapa yta för Gyllentorget. Husen bortom Repslagaregatan kommer även de att rivas och ge plats för nya affärs- och bostadskomplex.

Del av Nygatan i Linköping. Vy österut mot gatans skärning med Repslag...

Del av Nygatan i Linköping. Vy österut mot gatans skärning med Repslagaregatan. Området är under förändring och kommer inom kort att omdanas i än högre grad. Till höger skymtar byggarbetsplatsen för ett stort D... More

Vy över ägorna till Ryds herrgård med godsets sädesmagasin i fonden. Året är 1963 och platsen kommer inom kort att fullständigt omdanas. Här planerar staden för den nya stadsdelen Ryd med plats för cirka 10 000 invånare. Magasinet får från 1972 ny funktion som stadsdelskyrka under namnet Mikaelskyrkan.

Vy över ägorna till Ryds herrgård med godsets sädesmagasin i fonden. Å...

Vy över ägorna till Ryds herrgård med godsets sädesmagasin i fonden. Året är 1963 och platsen kommer inom kort att fullständigt omdanas. Här planerar staden för den nya stadsdelen Ryd med plats för cirka 10 000... More

Ett ögonblick från Skänninge 1964. Vy över Stora torget.

Ett ögonblick från Skänninge 1964. Vy över Stora torget.

Ett ögonblick från Skänninge 1964. Vy över Stora torget. Public domain photograph related to development of telegraph, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Skänninge gamla komministergård 1964. Byggnaden hade tills den revs adressen Vadstenagatan 8 och låg intill Skenabrons östra brofästet.

Skänninge gamla komministergård 1964. Byggnaden hade tills den revs ad...

Skänninge gamla komministergård 1964. Byggnaden hade tills den revs adressen Vadstenagatan 8 och låg intill Skenabrons östra brofästet.

M/F Kind passerar Linköpings först uppförda förort, Johannelund. Området planlades enligt den så kallade ABCD-modellen, där A står för arbete, B för bostad, C för centrum och D för demokrati. Tanken var att man skulle kunna bo, arbeta, och ha tillgång till service i samma område, men även känna sig delaktig i sitt bostadsområde. Förebilden var Vällingby i Stockholm.

M/F Kind passerar Linköpings först uppförda förort, Johannelund. Områd...

M/F Kind passerar Linköpings först uppförda förort, Johannelund. Området planlades enligt den så kallade ABCD-modellen, där A står för arbete, B för bostad, C för centrum och D för demokrati. Tanken var att man... More

Parti av Linköpingsgatan i Skänninge 1964. Bortom bilarna löper Tvärgränd och från höger mynnar Krokgatan. Vy mot öster.

Parti av Linköpingsgatan i Skänninge 1964. Bortom bilarna löper Tvärgr...

Parti av Linköpingsgatan i Skänninge 1964. Bortom bilarna löper Tvärgränd och från höger mynnar Krokgatan. Vy mot öster.

Före färdigställandet av Braskens bro 1965, förbands stadens delar vid Tannefors med denna till synes skrangliga bro. Överfarten, som var belägen söder om Stallgården, mäktade inte med dubbla körfält varför trafiken fick passera växelvis. På bägge sidor om körbanan fanns gångbanor.

Före färdigställandet av Braskens bro 1965, förbands stadens delar vid...

Före färdigställandet av Braskens bro 1965, förbands stadens delar vid Tannefors med denna till synes skrangliga bro. Överfarten, som var belägen söder om Stallgården, mäktade inte med dubbla körfält varför tra... More

Parti av Hunnebergsgatan i Linköping. Vy österut från gatans skärning med Östgötagatan. Bebyggelsen vid gatans högra sida kommer att rivas inom kort och skapa en yta som längre fram möjliggör placering av det nya Stifts- och landsbiblioteket.

Parti av Hunnebergsgatan i Linköping. Vy österut från gatans skärning ...

Parti av Hunnebergsgatan i Linköping. Vy österut från gatans skärning med Östgötagatan. Bebyggelsen vid gatans högra sida kommer att rivas inom kort och skapa en yta som längre fram möjliggör placering av det n... More

Miljö från kvarteret Blandaren i Linköping 1965. Bilden visar platsen bakom Sankt Larsgatan 15. Adressen är Kungsgatan 29 och rymmer förutom auktionshus och gummiverkstad även ett uttjänt stall. Dokumentation av Östergötlands museum inför sanering.

Miljö från kvarteret Blandaren i Linköping 1965. Bilden visar platsen ...

Miljö från kvarteret Blandaren i Linköping 1965. Bilden visar platsen bakom Sankt Larsgatan 15. Adressen är Kungsgatan 29 och rymmer förutom auktionshus och gummiverkstad även ett uttjänt stall. Dokumentation a... More

Linköpings före detta rådhus. Över tiden har fastigheten emellertid inrymt ett flertal verksamheter, främst i gatuplanet och i andra våningen. Borgmästare- och domprostboställe, polisstation och bank är några exempel. Under perioden som bank utsattes den upplysningsvis för ett  bankrån som räknas till de största i Sverige genom tiderna. Natten till den 25 mars 1854 tillgrep sig korpralen Nils Strid, förre landsfiskalen Johan Isaksson och smeden Lars Ekström ett belopp motsvarande 40-80 miljoner kronor i dagens penningvärde. Vy från Bokhållaregatan.

Linköpings före detta rådhus. Över tiden har fastigheten emellertid in...

Linköpings före detta rådhus. Över tiden har fastigheten emellertid inrymt ett flertal verksamheter, främst i gatuplanet och i andra våningen. Borgmästare- och domprostboställe, polisstation och bank är några e... More

Bakom företagsnamnet AB Aluminiumkapslar döljer sig en världsprodukt. Mannen bakom den så kallade ALKA-maskinen var den från Rystad bördiga Josef Jonsson. Allt började egentligen när han med kompanjonen Georg Hultner anlade Borensbergs glasbruk år 1900. Brukets huvudsakliga produkt var glasflaskor och det var inom denna produktion som Josef Jonsson utvecklade sina första patenterade uppfinningar. År 1906 startade han ensam Svenska Patentkorkfabriken. Verksamheten flyttades året därpå till den avbildade fastigheten på Drottninggatan 22. Här kom han att utveckla maskiner för tillslutning av flaskor. Efterhand maskinerna förfinades växte rörelsen och på Baltiska mässa i Stockholm 1925 kunde han presentera en första helautomatisk tillslutningsmaskin. Själva kapseln var av aluminium försedd med en tunn korkskiva. ALKA-systemet var fött och namnet tillkom av AL i aluminium och KA i kapsel. Den stora succén fick till följd att Patentkorkfabriken ombildades till AB ALKA Aluminiumkapslar 1933.Vid tiden för bilden hade företaget sedan länge flyttat till större lokaler vid Industrigatan. En tid därefter hade Ljungstedtska Yrkesskolan bedrivit utbildning i huset, men nu stod byggnaden inför rivning.

Bakom företagsnamnet AB Aluminiumkapslar döljer sig en världsprodukt. ...

Bakom företagsnamnet AB Aluminiumkapslar döljer sig en världsprodukt. Mannen bakom den så kallade ALKA-maskinen var den från Rystad bördiga Josef Jonsson. Allt började egentligen när han med kompanjonen Georg H... More

Systembolagets butik på Sankt Larsgatan i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning.

Systembolagets butik på Sankt Larsgatan i Linköping. Dokumenterad av Ö...

Systembolagets butik på Sankt Larsgatan i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning.

Drottninggatan 21 är ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings bebyggelsemässiga utbredning. Nu är året 1965 och huset anses förbrukat och kommer inom kort att rivas. Vy från sydväst.

Drottninggatan 21 är ett representativt exempel på de putsade hus i ny...

Drottninggatan 21 är ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings ... More

Skinn-Metro rear ut 1965. Huset i hörnet av Sankt Larsgatan och Kungsgatan kommer att rivas inom kort. När byggnaden uppfördes under 1800-talets senare hälft var den en av flera liknande hus som praktfullt bildade Linköpings norra gräns. Nu ligger det varken i stadens utkant eller bedöms vara särskilt imponerande.

Skinn-Metro rear ut 1965. Huset i hörnet av Sankt Larsgatan och Kungsg...

Skinn-Metro rear ut 1965. Huset i hörnet av Sankt Larsgatan och Kungsgatan kommer att rivas inom kort. När byggnaden uppfördes under 1800-talets senare hälft var den en av flera liknande hus som praktfullt bild... More

Gårdsinteriör från Linköpings före detta rådhus. Över tiden har fastigheten emellertid inrymt ett flertal verksamheter, främst i gatuplanet och i andra våningen. Borgmästare- och domprostboställe, bank och polisstation är några exempel. De gallerförsedda fönstren är kvar från när byggnaden tjänade som häkte. Under perioden som bank utsattes den upplysningsvis för ett  bankrån som räknas till de största i Sverige genom tiderna. Natten till den 25 mars 1854 tillgrep sig korpralen Nils Strid, förre landsfiskalen Johan Isaksson och smeden Lars Ekström ett belopp motsvarande 40-80 miljoner kronor i dagens penningvärde.

Gårdsinteriör från Linköpings före detta rådhus. Över tiden har fastig...

Gårdsinteriör från Linköpings före detta rådhus. Över tiden har fastigheten emellertid inrymt ett flertal verksamheter, främst i gatuplanet och i andra våningen. Borgmästare- och domprostboställe, bank och poli... More

Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka 1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.

Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att sockn...

Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka 1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att rest... More

Gårdsinteriör från Linköpings före detta rådhus. Över tiden har fastigheten emellertid inrymt ett flertal verksamheter, främst i gatuplanet och i andra våningen. Borgmästare- och domprostboställe, bank och polisstation är några exempel. De gallerförsedda fönstren är kvar från när byggnaden tjänade som häkte. Under perioden som bank utsattes den upplysningsvis för ett  bankrån som räknas till de största i Sverige genom tiderna. Natten till den 25 mars 1854 tillgrep sig korpralen Nils Strid, förre landsfiskalen Johan Isaksson och smeden Lars Ekström ett belopp motsvarande 40-80 miljoner kronor i dagens penningvärde.

Gårdsinteriör från Linköpings före detta rådhus. Över tiden har fastig...

Gårdsinteriör från Linköpings före detta rådhus. Över tiden har fastigheten emellertid inrymt ett flertal verksamheter, främst i gatuplanet och i andra våningen. Borgmästare- och domprostboställe, bank och poli... More

Drottninggatan 32 är ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings bebyggelsemässiga utbredning. Nu är året 1965 och huset anses förbrukat och kommer inom kort att rivas. Vy från nordväst.

Drottninggatan 32 är ett representativt exempel på de putsade hus i ny...

Drottninggatan 32 är ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings ... More

Parti av Sankt Larsgatan i höjd med kvarteret Blandaren i Linköping. Det närmaste huset uppfördes i jugendstil 1905 efter ritningar firma Pihlström & Eklund i Norrköping. Bortom reser sig två sammanbyggda femvåningshus i nationalromantiskt snitt. De bägge husen stod färdiga 1914 respektive 1915. Ritningarna utfördes av Johannes Dahl, Stockholm. Den låga byggnaden med gatunummer 11 inrymde vid tiden Systembolagets butik. Dokumentation av Östergötlands museum inför rivning av butikslokalen.

Parti av Sankt Larsgatan i höjd med kvarteret Blandaren i Linköping. D...

Parti av Sankt Larsgatan i höjd med kvarteret Blandaren i Linköping. Det närmaste huset uppfördes i jugendstil 1905 efter ritningar firma Pihlström & Eklund i Norrköping. Bortom reser sig två sammanbyggda femvå... More

Ett gulnat porträtt av Linköpings första fotograf, Frans Dyring. Från 1858 drev han fast fotoverksamhet i skomakare Hjeltes gård. År 1864 blev han ägare till den så kallade Borénska gården på Drottninggatan, där han redan tidigare hade inrättatr en ateljé i en liten paviljong i trädgården. Långt dessförinnan, redan på sitt trettonde år, hade han skrivits in i musikcorpsen vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Där blev han hautboist och sedemera musikfanjunkare. Han var således en framstående musiker med flöjt som som sitt främsta instrument och verkade vid sidan av andra tjänster som musiklärare.

Ett gulnat porträtt av Linköpings första fotograf, Frans Dyring. Från ...

Enskilt arkiv 638 emanerar från Linköpings första, fasta fotograf, Frans Dyring (1822-1877).

En medfaren men sällan sedd vy i Linköping. Det vi ser är inspektor Qvilléns gård på Stora torget invid Storgatan. Vid tiden drev Alfred Jonsson handel i hörnhuset. Dennes son, Knut Jonsson, blev senare en välkänd affärsidkare i staden. Kort efter att bilden tagits kom gården att rivas. Linköpings store entreprenör Jonn O Nilson förvärvade tomten och lät uppföra sitt pampiga hus som ännu pryder torgets sydvästra del.

En medfaren men sällan sedd vy i Linköping. Det vi ser är inspektor Qv...

Enskilt arkiv 638 emanerar från Linköpings första, fasta fotograf, Frans Dyring (1822-1877).

Chauffören Henrik Alm sitter stolt i en Cadillac modell 30 från 1911. Bilen tillhör manufakturhandeln Axel Karlsson & Co där Alm varit anställd sedan omkring 1915. Vid fototillfället har bilen parkerats på Apotekaregatan intill Domkyrkoparken.

Chauffören Henrik Alm sitter stolt i en Cadillac modell 30 från 1911. ...

Enskilt arkiv 638 emanerar från Linköpings första, fasta fotograf, Frans Dyring (1822-1877).