småland, kalmar

5,363 media by topicpage 1 of 54
En väggmålning i Djursdala kyrka. Sankt Johannes, södra långväggen.

En väggmålning i Djursdala kyrka. Sankt Johannes, södra långväggen.

En väggmålning i Djursdala kyrka. Sankt Johannes, södra långväggen. Public domain photograph of medieval object / medieval style artwork, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Kung Kristian II. Målning av Michael Sittow från 1514 eller 1515.

Kung Kristian II. Målning av Michael Sittow från 1514 eller 1515.

Kristian II, i Sverige även känd som Kristian Tyrann, född 1 juli 1481 på Nyborgs slott, Danmark, död 25 januari 1559 på Kalundborgs slott, Danmark, var kung av Danmark och Norge 1513–1523 samt kung av Sverige 1520–1521.

Ett valv i Björnö borgruin. Sverige. Public domain image.

Ett valv i Björnö borgruin. Sverige. Public domain image.

Ruinen Björnöhus kallas i folkmun för klostret. Enligt den muntliga tratitionen är ruinen ett föredetta nunnekloster som förstördes av danskarna på 1400-talet, men de flesta arkeologer säger annat: Att ruinen h... More

Kronans militära anläggningar under 1600- och 1700-talet.

Kronans militära anläggningar under 1600- och 1700-talet.

Kronans militära anläggningar under 1600- och 1700-talet. Public domain photograph of construction architecture design, diagram, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Kopparstick på Kvarnholmen och slottet i bakgrunden och Grimskär i förgrunden.

Kopparstick på Kvarnholmen och slottet i bakgrunden och Grimskär i för...

Grimskär hindrade danska flottans rörelse år 1611. Ön har ett strategiskt läge och man kunde kontrollera hela infarten mellan slottet och Grimskär. 1943 anlades en minstation på ön och hade en besättning på 11 ... More

Målning på Kvarnholmen och Kalmar slott av Linnerhjelm.

Målning på Kvarnholmen och Kalmar slott av Linnerhjelm.

Målning på Kvarnholmen och Kalmar slott av Linnerhjelm. Public domain photograph of painting, 18th century, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Teckning föreställande Madesjö kyrka 1747.

Teckning föreställande Madesjö kyrka 1747.

Tuschteckning av Petrus Frigelius 1747. Public domain photograph of 18th century drawing, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Parrot Safety match"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet  tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Parrot Safety matc...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Parrot Safety match"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Fry... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade Mark Tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet  tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade Mark Tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade Mark Tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet  tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade Mark Tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (... More

Handlare J. Jönsson i militäruniform och gevär.

Handlare J. Jönsson i militäruniform och gevär.

Handlare J. Jönsson i militäruniform och gevär. Public domain photograph of 19th-century portrait, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet  tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekar... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet  tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekar... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Cock on Barrel Safety Match"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet  tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Cock on Barrel Saf...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Cock on Barrel Safety Match"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-18... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Star of the Pacific Safety Match"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet  tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Star of the Pacifi...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Star of the Pacific Safety Match"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (18... More

Gästgivarehagen i Vimmerby. Kalmar Läns museum

Gästgivarehagen i Vimmerby. Kalmar Läns museum

Gästgivarehagen är en park i Vimmerbys sydöstra utkant där ett friluftsmuseum och två gravfält är belägna. Namnet härrör från den tid då stadens gästgivare använde området till betesmark. Idag är det ett friluf... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet  tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekar... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Bowls Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet  tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Bowls Safety...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Bowls Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Shields Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet  tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Shields Safe...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Shields Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet  tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Calidad Superior Antonio Madinya"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet  tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Calidad Superior A...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Calidad Superior Antonio Madinya"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (18... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Flaming Light"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet  tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Flamin...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Flaming Light"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876... More

Tidigt under medeltiden uppfördes en kyrka i Tuna. Under 1600-talet byggdes kyrkan ut och genomgick flera renoveringar. År 1737 byggdes ett kyrktorn på västra sidan. År 1764 byggdes en ny sakristia.Under 1800-talet genomgick kyrkan flera reparationer. Till slut bestämde man sig för att bygga en ny kyrka. För att minska omkostnader behöll man tornet. Nya kyrkan byggdes som ett skal som inneslöt den medeltida kyrkan som revs 1893. Här finns bland annat släkten Hammarskjölds familjegrav.

Tidigt under medeltiden uppfördes en kyrka i Tuna. Under 1600-talet by...

Hammarskjöld är en svensk adelsätt vars stamfader var Peder Michilsson som adlades 1610. Stamgodset är Tuna gård i Vimmerby som sedan 1610 ägs av ättens huvudman.

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet  tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekar... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet  tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187... More

Oljemålning, motiv med båtar. Sverige. Public domain image.

Oljemålning, motiv med båtar. Sverige. Public domain image.

Oljemålning, motiv med båtar. Public domain photograph of painting, 19th century, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description Public domain photograph of painting, 18th century, free to ... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade Mark Tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet  tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade Mark Tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (... More

Gästgivarehagen i Vimmerby. Kalmar Läns museum

Gästgivarehagen i Vimmerby. Kalmar Läns museum

Gästgivarehagen är en park i Vimmerbys sydöstra utkant där ett friluftsmuseum och två gravfält är belägna. Namnet härrör från den tid då stadens gästgivare använde området till betesmark. Idag är det ett friluf... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Raft Safety Matches, J.S. Arathoon & Co. Soerabaya"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet  tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Raft Safety Ma...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Raft Safety Matches, J.S. Arathoon & Co. Soerabaya"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotek... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet  tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187... More

Tidigt under medeltiden uppfördes en kyrka i Tuna. Under 1600-talet byggdes kyrkan ut och genomgick flera renoveringar. År 1737 byggdes ett kyrktorn på västra sidan. År 1764 byggdes en ny sakristia.Under 1800-talet genomgick kyrkan flera reparationer. Till slut bestämde man sig för att bygga en ny kyrka. För att minska omkostnader behöll man tornet. Nya kyrkan byggdes som ett skal som inneslöt den medeltida kyrkan som revs 1893. Här finns bland annat släkten Hammarskjölds familjegrav.

Tidigt under medeltiden uppfördes en kyrka i Tuna. Under 1600-talet by...

Hammarskjöld är en svensk adelsätt vars stamfader var Peder Michilsson som adlades 1610. Stamgodset är Tuna gård i Vimmerby som sedan 1610 ägs av ättens huvudman.

Ett grupporträtt ifrån 1800-talet.

Ett grupporträtt ifrån 1800-talet.

Ett grupporträtt ifrån 1800-talet. Public domain photograph of 19th-century group portrait, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Patent Adelaar Zweedsche veiligheids lusifers"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet  tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Patent Adelaar Zwe...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Patent Adelaar Zweedsche veiligheids lusifers"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvi... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets/tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet  tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets/tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekar... More

Ett ånglok. Kalmar Läns museum - Steam locomotive, Public domain image

Ett ånglok. Kalmar Läns museum - Steam locomotive, Public domain image

Ett ånglok. Public domain image of steam locomotive, train, railways, railroad, Sweden, historical photograph, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Ett ånglok. Kalmar Läns museum - Steam locomotive, Public domain image

Ett ånglok. Kalmar Läns museum - Steam locomotive, Public domain image

Ett ånglok. Public domain image of steam locomotive, train, railways, railroad, Sweden, historical photograph, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Litografi från 1840 där man ser domkyrkan och skepp.Det står i den underställda texten: "Skeppsbron.  Tagen från Tjärhofvet 1841."

Litografi från 1840 där man ser domkyrkan och skepp.Det står i den und...

Litografi från 1840 där man ser domkyrkan och skepp.Det står i den underställda texten: "Skeppsbron. Tagen från Tjärhofvet 1841."

Litografi från 1840. Utförd hos J Peterson. Den visar gathörnet där nu ångkvarnen ligger, där proviantgatan mister den förlängda Ölandsgatan.Det står i den uderställda texten: "Utsigt i Kalmar, Tagen från S.K. Preus-Vallen af J. Petersson 1840."

Litografi från 1840. Utförd hos J Peterson. Den visar gathörnet där nu...

Litografi från 1840. Utförd hos J Peterson. Den visar gathörnet där nu ångkvarnen ligger, där proviantgatan mister den förlängda Ölandsgatan.Det står i den uderställda texten: "Utsigt i Kalmar, Tagen från S.K. ... More

Briggen Cecilia från Västervik.

Briggen Cecilia från Västervik.

Målning på glas 1844, gjord i Antwerpen, säkerligen av P. Weyts.

Elise Bolling, gift Johansson, dotter till handlaren Bolling (V S Johanssons), och mor till byggmästare Jean Johansson.

Elise Bolling, gift Johansson, dotter till handlaren Bolling (V S Joha...

Elise Bolling, gift Johansson, dotter till handlaren Bolling (V S Johanssons), och mor till byggmästare Jean Johansson.

När Rostad var hälsobrunn vid mitten av 1800-talet.

När Rostad var hälsobrunn vid mitten av 1800-talet.

När Rostad var hälsobrunn vid mitten av 1800-talet. Public domain photograph of 19th-century Sweden, building, landmark, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Anders Erik Lidman. Färgerifabrikör, Kalmar, 1801-1877.

Anders Erik Lidman. Färgerifabrikör, Kalmar, 1801-1877.

Anders Erik Lidman. Färgerifabrikör, Kalmar, 1801-1877.

Elise Bolling, gift Johansson, dotter till handlaren Bolling (V S Johanssons), och mor till byggmästare Jean Johansson.

Elise Bolling, gift Johansson, dotter till handlaren Bolling (V S Joha...

Elise Bolling, gift Johansson, dotter till handlaren Bolling (V S Johanssons), och mor till byggmästare Jean Johansson.

Akvarellmålning föreställande briggen Concordia från Västervik.

Akvarellmålning föreställande briggen Concordia från Västervik.

Originalmålningen är från cirka1850, och har följande text: Brigg Concordia från Westerwik, Comenderad af Capten Ekermann.

Petersson Börje (Birger) Köpman ifrån Figeholm.

Petersson Börje (Birger) Köpman ifrån Figeholm.

Lavyr signerad C.A Brunstedt pinxeit 1856 tillhör fru Constance Andersson Figeholm, dotterdotter till Köpman Petersson.

Ett porträtt på en kvinna i klänning.

Ett porträtt på en kvinna i klänning.

Ett porträtt på en kvinna i klänning. Public domain photograph of 19th-century portrait, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Magnus Forssman, född 13/1 1820, död 10/10 1874 i Transvaal som generallantmätare.

Magnus Forssman, född 13/1 1820, död 10/10 1874 i Transvaal som genera...

Foto före Afrikaresan (Dryselius, Kalmar omkring 1860 - talet). Public domain photograph of costume design, costume accessory, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Dammen vid övre bruket samt "labet".

Dammen vid övre bruket samt "labet".

Dammen vid övre bruket samt "labet".

Porträtt av Pher Joh. Emanuel Johansson, löjtnan vid Jönköpings regemente I 12.Se även AMA.0007675.

Porträtt av Pher Joh. Emanuel Johansson, löjtnan vid Jönköpings regeme...

Porträtt av Pher Joh. Emanuel Johansson, löjtnan vid Jönköpings regemente I 12.Se även AMA.0007675.

August Lindblom från Kalmar. - Public domain portrait print

August Lindblom från Kalmar. - Public domain portrait print

August Lindblom från Kalmar. Public domain photograph - 19th-century studio portrait photo, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Gustaf Odelmark från Westerwik (Västervik).

Gustaf Odelmark från Westerwik (Västervik).

Photographie von C. Kindermann Lübeck. Public domain photograph of 19th-century portrait, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Hermoder, tidning för Kalmar Län. Detalj från framsidan 21-11-1860.

Hermoder, tidning för Kalmar Län. Detalj från framsidan 21-11-1860.

Hermoder, tidning för Kalmar Län. Detalj från framsidan 21-11-1860.

Olof H Ruda från Calmar (Kalmar).

Olof H Ruda från Calmar (Kalmar).

Olof H Ruda från Calmar (Kalmar). Public domain photograph - 19th-century studio portrait photo, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Bild på en köpman. Sverige. Public domain image.

Bild på en köpman. Sverige. Public domain image.

Bild på en köpman. Public domain photograph of costume design, costume accessory, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Otto Westin. Boktryckare i Kalmar. Född 1828. död 1884.

Otto Westin. Boktryckare i Kalmar. Född 1828. död 1884.

Otto Westin. Boktryckare i Kalmar. Född 1828. död 1884. Public domain photograph - portrait, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Bild på en man. Gästgivare. Sverige. Public domain image.

Bild på en man. Gästgivare. Sverige. Public domain image.

Bild på en man. Gästgivare. Public domain photograph of costume design, costume accessory, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Maka till August Andersson, gästgivare ifrån Dörby. Född Engström.

Maka till August Andersson, gästgivare ifrån Dörby. Född Engström.

Maka till August Andersson, gästgivare ifrån Dörby. Född Engström.

J. A. Blomgren, högst 20 år gammal.

J. A. Blomgren, högst 20 år gammal.

J. A. Blomgren, högst 20 år gammal. Public domain photograph of 19th-century portrait, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Bo Bergman, possessionat. Född 3/6 1822, död 14/10 1903.

Bo Bergman, possessionat. Född 3/6 1822, död 14/10 1903.

Bo Bergman, possessionat. Född 3/6 1822, död 14/10 1903.

Kramer, Albert med ett gevär. Grosshandlare. Levde mellan 1818 - 1899.

Kramer, Albert med ett gevär. Grosshandlare. Levde mellan 1818 - 1899.

Kramer, Albert med ett gevär. Grosshandlare. Levde mellan 1818 - 1899. Public domain photograph - 19th-century studio portrait photo, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

C Pher Bergman, Postinspektör. Född 21/12 1833 i Högsby, död i Stockholm 5/12 1882. Gift 1867 i Skövde med Amalia Norén.

C Pher Bergman, Postinspektör. Född 21/12 1833 i Högsby, död i Stockho...

C Pher Bergman, Postinspektör. Född 21/12 1833 i Högsby, död i Stockholm 5/12 1882. Gift 1867 i Skövde med Amalia Norén.

J A Blomgren, Kalmar, 20 år gammal.

J A Blomgren, Kalmar, 20 år gammal.

J A Blomgren, Kalmar, 20 år gammal. Public domain photograph - 19th-century studio portrait photo, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Dammen vid övre bruket samt "labet".

Dammen vid övre bruket samt "labet".

Dammen vid övre bruket samt "labet".

Tändsticksettikett av märket "The Bicycle", från Nybro Tändsticksfabrik.

Tändsticksettikett av märket "The Bicycle", från Nybro Tändsticksfabri...

Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar nam... More

Dammen vid övre bruket samt "labet".

Dammen vid övre bruket samt "labet".

Dammen vid övre bruket samt "labet".

Hustru till köpman N Andersson.

Hustru till köpman N Andersson.

Hustru till köpman N Andersson. Public domain photograph of costume design, costume accessory, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

När Rostad var hälsobrunn vid mitten av 1800-talet.

När Rostad var hälsobrunn vid mitten av 1800-talet.

När Rostad var hälsobrunn vid mitten av 1800-talet. Public domain photograph of 19th-century Sweden, building, landmark, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

J. P. Göransson, färgerifabrikör. Född 1845.

J. P. Göransson, färgerifabrikör. Född 1845.

J. P. Göransson, färgerifabrikör. Född 1845. Public domain photograph - portrait, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik "Nybro Köpings Tändstickor" ur Janssons Lithografiska Tryckeris provtrycksbok, Kalmar.

Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik "Nybro Köpings Tändstick...

Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar nam... More

Boktryckare i Kalmar. Född 1828, död 1884. Eventuellt Otto Westrin.

Boktryckare i Kalmar. Född 1828, död 1884. Eventuellt Otto Westrin.

Boktryckare i Kalmar. Född 1828, död 1884. Eventuellt Otto Westrin. Public domain photograph of 19th-century male portrait, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Stjernberg E. & S. manufacturhandel. Annons i tidningen hermoder 1860.

Stjernberg E. & S. manufacturhandel. Annons i tidningen hermoder 1860.

Stjernberg E. & S. manufacturhandel. Annons i tidningen hermoder 1860.

Johan August Blomgren, son till garvare Blomgren. Clara och Johan Blomgrens barn var (Johan) John och Gertrud Blomgren, som båda var ogifta.

Johan August Blomgren, son till garvare Blomgren. Clara och Johan Blom...

Johan August Blomgren, son till garvare Blomgren. Clara och Johan Blomgrens barn var (Johan) John och Gertrud Blomgren, som båda var ogifta.

Oljemålning på duk. Enligt uppgift gjord av en konstnärskamrat i Paris. Thegerström.

Oljemålning på duk. Enligt uppgift gjord av en konstnärskamrat i Paris...

Tillhörande handlare H Ekström, Ölands Segerstad 1939. Public domain photograph - portrait, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Tändsticksettikett för den tyskspråkiga marknaden "Nichtnachglühende sicherheits-zündhölzer", från Nybro Tändsticksfabrik.

Tändsticksettikett för den tyskspråkiga marknaden "Nichtnachglühende s...

Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar nam... More

Handlanden [handlare] Carl Priem, son till barberare Priem.

Handlanden [handlare] Carl Priem, son till barberare Priem.

Handlanden [handlare] Carl Priem, son till barberare Priem. Public domain photograph - portrait, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Kollega Beronius från Oskarshamn.

Kollega Beronius från Oskarshamn.

Foto: Augusta Brunstedt, Nya Torget, Oskarshamn, bredvid Frimurarelogen.

Ateljébild på en kvinna i brosch, klänning och skärpspänne.

Ateljébild på en kvinna i brosch, klänning och skärpspänne.

Ateljébild på en kvinna i brosch, klänning och skärpspänne. Public domain photograph of costume design, costume accessory, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Bild på köpman Johansson i kavaj och fluga.

Bild på köpman Johansson i kavaj och fluga.

Bild på köpman Johansson i kavaj och fluga. Public domain photograph of costume design, costume accessory, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Karl Johansson. Kalmar Läns museum

Karl Johansson. Kalmar Läns museum

Karl Johansson. Public domain photograph of 19th-century male portrait, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

En boktryckare som skarpskytt, 1860-talet.

En boktryckare som skarpskytt, 1860-talet.

En boktryckare som skarpskytt, 1860-talet. Public domain photograph of 19th-century portrait, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Handlare C J Hullgren. Sverige. Public domain image.

Handlare C J Hullgren. Sverige. Public domain image.

Handlare C J Hullgren. Public domain photograph of costume design, costume accessory, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

J. A. Blomgren, Kalmar. - Public domain portrait print

J. A. Blomgren, Kalmar. - Public domain portrait print

J. A. Blomgren, Kalmar. Public domain photograph, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Träsnitt, 1860-tal. Bethanien institutet för dövstumma.

Träsnitt, 1860-tal. Bethanien institutet för dövstumma.

Träsnitt, 1860-tal. Bethanien institutet för dövstumma. Public domain scan of 1860s woodcut print, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Cecillia Fryxell. Kalmar Läns museum

Cecillia Fryxell. Kalmar Läns museum

Cecillia Fryxell. Public domain photograph - 19th-century studio portrait photo, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Oljemålning av S. G. Lindblom 1860-talet. Kalmar skarpskyttekår på marsch från Tullslätten in mot staden över Tullbron.

Oljemålning av S. G. Lindblom 1860-talet. Kalmar skarpskyttekår på mar...

I bakgrunden Westerströmska gården och väderkvarn vid Tullslätten.

Kapten Edward Hässlen från Högsby.

Kapten Edward Hässlen från Högsby.

Kapten Edward Hässlen från Högsby. Public domain photograph of 19th-century male portrait, studio photography, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Persongrupp, foto, 1860-talet. Bland de sittande märkas två äldre män i helskägg, en hr Felenius och smidesdir. på Jernkontorets stat Carl Johan Böös. Ur Ludvig Andreas Hubendicks samling.

Persongrupp, foto, 1860-talet. Bland de sittande märkas två äldre män ...

Persongrupp, foto, 1860-talet. Bland de sittande märkas två äldre män i helskägg, en hr Felenius och smidesdir. på Jernkontorets stat Carl Johan Böös. Ur Ludvig Andreas Hubendicks samling.

Porträtt av Pher Joh. Emanuel Johansson, löjtnant vid Jönköpings regemente I 12.Se även AMA.0009782.

Porträtt av Pher Joh. Emanuel Johansson, löjtnant vid Jönköpings regem...

Porträtt av Pher Joh. Emanuel Johansson, löjtnant vid Jönköpings regemente I 12.Se även AMA.0009782.

Kvarnholmen sedd från Kalmar slott.

Kvarnholmen sedd från Kalmar slott.

Bilden visar Kvarnholmen sedd från Kalmar slott. I förgrunden syns Slottsfjärden. Kalmar domkyrka framträder tydligt med en dominerande position. Till höger bortom domkyrkan anas Kalmar varv. I bildens vänstra ... More

Annos i tidningen Hermoder oktober 1861.

Annos i tidningen Hermoder oktober 1861.

Annos i tidningen Hermoder oktober 1861.

Ölandshamnen 1863. Kalmar Läns museum

Ölandshamnen 1863. Kalmar Läns museum

Rakt fram syns det ännu orenoverade slottet. Byggnaden med skorstenen är Kalmars första gasverk och den lilla röda stugan en så kallad värmestuga där resenärer och andra kunde värma sig.

Mellan nya Teatern och Kockska huset reste sig den äreport, som byggts till ära för Carl VX, då han i september 1864 besökte Kalmar.

Mellan nya Teatern och Kockska huset reste sig den äreport, som byggts...

Mellan nya Teatern och Kockska huset reste sig den äreport, som byggts till ära för Carl VX, då han i september 1864 besökte Kalmar.

Carl Hägg vid Ing. Kongliga Götha Artilleri. Ryttmästare. H Ostis Fotografi Atelier Stockholm 28 a Regeringsgatan 28 a.

Carl Hägg vid Ing. Kongliga Götha Artilleri. Ryttmästare. H Ostis Foto...

Carl Hägg vid Ing. Kongliga Götha Artilleri. Ryttmästare. H Ostis Fotografi Atelier Stockholm 28 a Regeringsgatan 28 a.

Fornander, Daniel Olivier. Ingenjör, Kalmar född 1835.

Fornander, Daniel Olivier. Ingenjör, Kalmar född 1835.

Ingenjör vid Fredriksströms bruk, en av grundarna av firman Stefvert & Fornander i Kalmar 1877.

Kvarholmsparti vid nya Tullbron.Vy över Kvarnholmen från lokstallarna.

Kvarholmsparti vid nya Tullbron.Vy över Kvarnholmen från lokstallarna.

Kvarholmsparti vid nya Tullbron.Vy över Kvarnholmen från lokstallarna. Public domain photograph of 19th-century Sweden, landscape, historic place, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Eventuellt Edvin Telander. Kalmar Läns museum

Eventuellt Edvin Telander. Kalmar Läns museum

Eventuellt Edvin Telander. Public domain photograph of 19th-century male portrait, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Solstad gruva. Kalmar Läns museum

Solstad gruva. Kalmar Läns museum

Solstad gruva. Public domain photograph of a train car, locomotive, engine, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

En gymnasistklass i Läroverket i Kalmar, omkring 1870.

En gymnasistklass i Läroverket i Kalmar, omkring 1870.

En gymnasistklass i Läroverket i Kalmar, omkring 1870.

Källarmästare Herman Witt, son till Heinrich Witt som grundade hotell Witt  i Kalmar 1862.

Källarmästare Herman Witt, son till Heinrich Witt som grundade hotell ...

Källarmästare Herman Witt, son till Heinrich Witt som grundade hotell Witt i Kalmar 1862.

Vy över Kvarnholmen från lokstallarna. Frimurarhuset i bakgrunden.

Vy över Kvarnholmen från lokstallarna. Frimurarhuset i bakgrunden.

Vy över Kvarnholmen från lokstallarna. Frimurarhuset i bakgrunden. Public domain photograph of 19th-century Sweden, landscape, historic place, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Previous

of 54

Next